2021-01-29

Debatt: Taxonomin hotar klimatsmart kollektivtrafik

Den svenska kollektivtrafiken har till stor del fasat ut smutsiga drivmedel till förmån för förnybara. Nu hotas den utvecklingen av EU:s taxonomi. Det skriver Svensk Kollektivtrafiks vd Johan Wadman tillsammans med Anna Grönlund, branschchef och vice vd Sveriges Bussföretag i en debattartikel i Aktuell Hållbarhet den 28 januari 2021.

Sverige är i flera avseenden ett internationellt föregångsland inom miljö- och klimatarbetet. Inte minst den svenska kollektivtrafiken utgör ett framträdande exempel. Som ett resultat av stora offentliga och privata investeringar i kollektivtrafik och hållbart resande skapar svenska företag världsledande innovationer och trafiklösningar. Den svenska kollektivtrafiken har också till stor del redan fasat ut smutsiga drivmedel till förmån för förnyelsebara.

EU:s taxonomiförordning, (EU) 2020/852 är ett verktyg som väckt förhoppningar om att fler investerare ska få upp ögonen för svenska företag som ligger i framkant i omställningen till en mer hållbar värld. Men kommissionens förslag till delegerade akter riskerar tvärtom att straffa de företag och länder som under längre tid har tagit täten i utvecklingen. Mot detta måste den svenska regeringen agera kraftfullt!

Det är välkommet att EU-kommissionen nu tar till sig den starka kritik som kommit mot förslaget och föreslår en förlängning av implementationsfasen. Men det innebär inte förslaget är skrotad och faran är över.

För transportnäringen innebär taxonomin exempelvis att företag klassas som hållbara endast om samtliga fordon byts ut mot elfordon senast 2025.

För hela landets offentligt upphandlade busstrafik är andelen bussar som drivs med förnybara drivmedel, det vill säga framför allt biogas och biodiesel, över 90 procent. Dessutom ser vi nu också en elektrifiering av bussflottan i Sverige och Europa. Nyttan för klimatet och samhällsekonomin av att kollektivtrafiken på det här sättet tagit på sig ledartröjan för omställningen till en fossilfri fordonsflotta är obestridlig. Svensk busstrafik har redan i dag med råge överträffat både svenska och europeiska mål för att ställa om till en hållbar transportnäring.

Att i förtid byta ut välfungerande och redan klimatsmarta fordon skulle ha påtagligt negativa miljökonsekvenser samtidigt som det rimmar illa med en ekonomiskt hållbar utveckling. Att få fler människor att åka kollektivt kräver stora satsningar på fler avgångar, nya busslinjer och smarta pendlingsalternativ. Då behöver kollektivtrafikens begränsade resurser användas mer effektivt än att kastas efter nya fordon med i sammanhanget marginella klimatnyttor. Tvärtom har klimatet mycket att tjäna på att förlänga livstiden för redan klimatsmarta fordon och därmed förminska fordonens totala klimatavtryck – vi slipper ta nya resurser i anspråk.

Flera branscher och politiska företrädare har redan varnat för att EU i framtiden kommer att låta taxonomin påverka alltifrån EU:s investeringsplan till inriktningen för återstartsplanen efter coronakrisen, som redan i dag hänvisar till taxonomin. Taxonomin skulle då inte bara bli ett regelverk för finansmarknaden, utan också riskera att bli normerande för flera branschers klimatomställning inom samtliga medlemsländer. En norm som vi menar tar utgångspunkt i länder som ligger långt efter den svenska klimatomställningen och ensidigt fokuserar på fordonens teknik, snarare än vad de släpper ut och hur många resenärer som väljer klimatsmarta transportslag.

Kollektivtrafiken är och förblir en viktig del av svaret på hur transportsektorn kan möta utmaningar i form av kostnader, trängsel och koldioxidutsläpp. Faktum är att transportsektorn enbart kan klara sina utsläppsmål genom att kraftigt öka andelen resor som sker med kollektivtrafiken.

Låt Sverige fortsätta visa vägen för hur denna utveckling kan ske. Sätt stopp för EU:s taxonomi innan den sätter stopp för Sveriges framgångsrika gröna utveckling. Men, för att så ska ske behöver:

Sveriges regering fortsätta agera kraftfullt mot nuvarande utformning av delegerade akter för EU:s taxonomi när det är dags för ministerrådet att ta beslut.

Svenska EU-parlamentariker agera genom sina olika partigrupper i Europaparlamentet för att stoppa nuvarande förslag.

De delegerade akterna harmoniseras med annan EU lagstiftning, till exempel Förnybartdirektivet (RED II) och Clean Vehicle direktivet som båda träder ikraft vid halvårsskiftet.

Anna Grönlund,
branschchef och vice vd Sveriges Bussföretag

Johan Wadman
vd Svensk Kollektivtrafik

Läs hela debattartikeln i Aktuell Hållbarhet