Kollektivtrafiken har fått enorma intäktsbortfall under pandemin. Över sju miljarder förra året och ytterligare 8,6 miljarder i år enligt Svensk Kollektivtrafiks senaste prognos över de regionala kollektivtrafikmyndigheternas biljettintäktsförluster som tagits fram tillsammans med SKR. Mot slutet av året förväntas kollektivtrafiken ha tappat biljettintäkter för totalt 15,8 miljarder under coronapandemin.
För att minska risken för trängsel och smittspridning har kollektivtrafiken fortsatt gå trots att kollektivtrafikresandet minskat med mer än en tredjedel. Ofta med extraturer för att minska risken ytterligare. Effekten har blivit kraftigt växande underskott. Den statliga kompensationen på tre miljarder för 2020 och två miljarder för 2021 täcker bara en liten del av intäktsbortfallet. Utan ytterligare kompensation från staten kommer de regionala kollektivtrafikmyndigheterna göra ett underskott på över sex och en halv miljard i år. Underskott som måste täckas på något sätt.
När de regionala kollektivtrafikmyndigheterna måste spara har de tre möjligheter. Att höja biljettpriserna, dra in turer eller att lägga ned linjer. Åtgärder som samtliga leder till uppsagd personal, att resenärerna cementeras i bilåkande och att det låga kollektivtrafikresandet pressas ned ytterligare för många år framåt.
Därför krävs en rad åtgärder:
• Staten måste kompensera de regionala kollektivtrafikmyndigheterna fullt ut för intäktsförlusterna under pandemin.
• Slopa banavgifterna under pandemin. Utnyttja möjligheten att slopa banavgifterna under en begränsad tid som skapas genom EU-förordningen om fastställande av åtgärder för en hållbar järnvägsmarknad mot bakgrund av covid-19-utbrottet. För tågtrafiken i Sverige kommer kostnaderna minska med 2 miljarder kr/år.
• Staten måste ta alla kostnader för investeringar, uppdateringar och risker för ERTMS ombordutrustning. Om staten tar alla kostnader för ERTMS ombordutrustning kommer de regionala kollektivtrafikmyndigheternas kostnader minska med 4,8 miljarder kr. Om staten även finansierar alla uppdateringar och risker blir besparingen 13 miljarder kr.
• Regeringen måste öka Sveriges ansträngningar för fortsatt skattebefrielse av höginblandad HVO och RME. Om skattebefrielsen på höginblandade HVO och RME tas bort 1 januari 2022kommer de regionala kollektivtrafikmyndigheternas kostnader öka med ca 700 miljoner kr per år.
• Skjut upp det införandet av det nationella biljettsystemet eller inför det med helstatlig finansiering. Med helstatlig finansiering kommer de regionala kollektivtrafikmyndigheterna att undvika investeringskostnader på 100 miljoner kr och driftskostnader på upp till 30 miljoner kr/år. Staten måste även finansiera anpassningar i redan utvecklade regionala biljettsystem.
• Ta bort energiskatten på el som används i bussar så att elen beskattat på samma sätt som el som används spårtrafiken. Vid årsskiftet skulle besparingen ha uppgått till ca 8 miljoner kr/år. När alla bussar i RKM-trafik är el-bussar blir besparingen ca 200 miljoner kr/år.
• Ta bort trängselavgiften (passageavgift storstad) i banavgiften. Avgiften minskar inte trängseln på banorna, utan fungerar bara som ett sätt för staten att ta in pengar på regionerna. Åtgärden är en långsiktig åtgärd som kommer minska kollektivtrafikens kostnader med 90 miljoner kr/år.
• Inför statsbidrag till depåer. I dag är det möjligt att få 50 procents medfinansiering från staten för resecentrum, men inte för depåer, trots att även depåer är en förutsättning för ett fungerande kollektivtrafiksystem.
• Återinför statsbidraget till spårfordon. Till och med 2011 kunde trafikhuvudmännen få statsbidrag till 50 procent för investeringar i rullande materiel på järnväg, tunnelbana och spårväg. Borttagandet ökade kollektivtrafikens kostnader kraftigt och försvårade och försenat övergången till ett fossilfritt och hållbart transportsystem.
Kollektivtrafiken är ett effektivt verktyg för att öka människors tillgänglighet till samhället, vidga arbetsmarknadsregionerna, bryta utanförskap och minska utsläppen av växthusgaser. Använd det vid omstarten av Sverige.
Lars Sandberg, Svensk Kollektivtrafik