Under pandemin blev distansarbete vardag i många arbetsgrupper. Svensk Kollektivtrafik har under sex månader ställt frågor om branscher och distansarbete i attityd- och resvaneundersökningen Kollektivtrafikbarometern för att fånga medborgares och resenärers attityder och vanor i hela landet.
- Distansarbetarna har i högre utsträckning angett att det är troligt att de kommer att återgå till att åka kollektivtrafik när pandemin är över. Distansarbetare är överlag mer positiva till kollektivtrafiken än de som inte distansarbetar och de återfinns också oftare som cyklister eller gående än andra grupper, berättar Mattias Andersson, projektledare för Kollektivtrafiktrafikbarometern.
Rapporten visar också hur viktigt det har varit att kollektivtrafiken har hållits i gång under hela pandemiperioden. Hela 42 procent av de tillfrågade har inte kunnat distansarbeta på grund av arbetets förutsättningar.
- Bland de som inte kan distansarbete är andelen som inte har körkort tio procentenheter högre än bland övriga anställda och företagare. Detta tillsammans visar vilken stor betydelse kollektivtrafiken spelat för att möjliggöra för människor att ta sig till arbetet under pandemin, säger Mattias Andersson.
Sammanfattning av resultaten
• 45% av den arbetande befolkningen distansarbetade varje vecka under mätperioden, ytterligare 10% gjorde det men mindre frekvent.
• 42% kunde inte distansarbeta på grund av arbetets förutsättningar.
• 47% av de anställda/företagare som reste kollektivt hade inte möjlighet till distansarbete
• 54% av distansarbetarna var bilister.
• Av de som definieras som kollektivtrafikens kunder (reser kollektivt varje månad) distansarbetade 53%.
• 2% kunde distansarbeta men valde att inte göra det och ca 2% ansåg att de kunde men inte fick distansarbeta.
• Information/kommunikation och finans/försäkring samt kultur/personliga tjänster är de branscher där distansarbetet gav högst påverkan på kollektivtrafikresandet. Det är inte samma branscher som distansarbetet är som störst.
• Finans/försäkring och utbildning sticker ut som de näringsgrenar där störst andel tycker att de kunde arbeta på distans men inte fick för sin arbetsgivare.
• De yngre åldersgrupperna som arbetar hade i mindre utsträckning jobb där det går att distansarbeta.
• Av de som distansarbetade åkte en större grupp regelbundet med bil, färre åkte regelbundet med kollektivtrafiken. Men resandet med bil 5-7 dagar i veckan var lägre hos distansarbetarna än hos alla andra grupper. Fler bland de som inte kunde distansarbeta reste regelbundet i kollektivtrafiken.
• De som distansarbetade reste så klart mindre till arbetet och hade färre resor i snitt, men de gjorde i stället fler resor än andra grupper till nöjen/fritidsaktiviteter, till inköp av dagligvaror och för att hämta/lämna och skjutsa andra.
• Distansarbete var vanligast i storstäder, större städer och dess omland. På landsbygden och i mindre orter var andelarna lägre och istället ökade andelen som inte kan distansarbeta till upp till 60,6% för pendlingskommuner nära mindre stad/tätort.
• 49% av distansarbetarna reste med periodkort.
• I tätorter var det främst män som distansarbetat, på landsbygden var det i stället främst kvinnorna.
• Distansarbetare reser mer sällan än andra grupper med periodkort, men andelen är ändå hög. Men de har också hittat till andra biljettprodukter än periodkort med högre pris per resa. Trots detta är de den grupp som tycker kollektivtrafiken är mest prisvärd och tycker det finns fördelar med att resa kollektivt än med bil.
Kontaktperson:
Mattias Andersson, projektledare Kollektivtrafikbarometern, Svensk Kollektivtrafik, tel 076-526 90 75
Så gjordes rapporten
Urvalet i rapporten bygger på enkätsvar (februari-juli 2021) från de som svarat att de är anställda eller egenföretagare. I rapporten har vi slagit ihop svaren för de som säger att de distansarbetar mer frekvent, dvs 5-7 dagar i veckan, 2-4 dagar i veckan samt 1 dag i veckan, dessa redovisas som distansarbetare om inget annat sägs i texten. Under pandemin sker sannolikt lejonparten av distansarbetet i hemmet, men frågan är bredare ställd vilket innebär att även de som valt att arbeta från arbetsstugor och caféer inkluderas i resultaten.
Kollektivtrafikbarometern
Kollektivtrafikbarometern är ett samarbete mellan landets regionala kollektivtrafikmyndigheter och samordnas av branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik. Undersökningen sker löpande och har funnits sedan 2001 och täcker hela landet, undantaget Region Södermanland. Årligen besvarar ca 80 000 respondenter i åldern 16-85 år enkäten. Inför den här rapporten har 20 585 slumpmässigt utvalda respondenter besvarat frågor, via webb eller telefonintervju.