- Svensk Kollektivtrafik anser att stationerna måste placeras centralt i de orter som trafikeras, att de regionala tågsystemen och höghastighetsbanorna måste byggas samman så att resenärerna inte måste ta bussen mellan regionaltågens och höghastighetstågens stationer och att banorna ska byggas för trafik med snabba regionaltåg, säger Lars Sandberg, analytiker på Svensk Kollektivtrafik. Först då kommer människors arbetsmarknader vidgas, tillväxten stimuleras, kollektivtrafikresandet öka och klimatutsläppen minska.
Diskussionerna om höghastighetsbanorna måste börja handla om helheten. Inte bara delar av kostnaderna och delar av nyttan, utan totalkostnaden och den sammanlagda nyttan på olika områden. Prislappen för höghastighetsbanorna kommer inte att sluta på 205 eller 295 miljarder. Till det måste läggas kostnader för stationsbyggnader, resecentra, depåer, anslutningar in till de tre storstadsområdena och höghastighetstågen, liksom driften av höghastighetstågen och anslutande regionaltågstrafik.
En annan viktig fråga är finansieringen. Ska banorna läggas inom eller utanför den nationella planen? Och vem ska betala i slutändan, antingen skattebetalarna via statskassan eller tågföretag och regionala kollektivtrafikmyndigheter via banavgifterna? Om banavgifterna blir höga kommer även biljettpriserna och kostnaderna för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna som trafikerar banorna bli höga. Om flera orter inte får några stationer och andra får stationer som ligger utanför städerna kommer det sannolikt uppstå diskussioner om vilken nytta som över 300 miljarder skulle skapa om de i stället investerades i banor för regional- och pendeltågstrafik runt om i landet.
Länk till Trafikverkets slutredovisning av regeringsuppdraget om nya stambanor.
Kontaktperson Svensk Kollektivtrafik:
Lars Sandberg