Även kraven om tillräckligt transparenta, proportionerliga och likabehandlande kvalitetskriterier har varit föremål för domstolsprövningar ett flertal gånger. Inte heller här går det av rättspraxis att utläsa exakta gränser, däremot framgår att det finns ett förhållandevis stort utrymme för en RKM att använda kvalitetskriterier som medför ett visst subjektivt utrymme, t.ex. genom att bedöma olika lösningar eller beskrivningar. Det är även en uppenbar fördel att använda kvalitetskriterier när RKM kan värdera och bedöma olika lösningar i förhållande till angivna mål. Av naturliga skäl kan och bör de inte heller utformas helt objektiva eftersom syftet med att utvärdera skulle gå förlorat, vilket även framgår av rättspraxis. Det som framgår tydligt av rättspraxis är att ett trafikföretag på förhand måste förstå hur något kommer bedömas och vad RKM kommer tillmäta betydelse, t.ex. vad ger ett visst poäng och vad som är bra respektive mindre bra.[1] Det får därför inte uppstå situationer när RKM – i efterhand kommer på vad som var ett mervärde – eftersom det inte har kunnat förutses av trafikföretagen. Vidare krävs att anbudens olika beskrivningar och lösningar bedöms på ett objektivt och likabehandlande sätt. Om anbud utvärderas på olika sätt riskerar en RKM att åsidosätta likabehandlingsprincipen.
Det är sällan vad som utvärderas som underkänns av domstolar. Det som underkänns är vaga och otydliga kvalitetskriterier och framförallt vad som är ett poänggivande förhållande alternativt bedömningsgrund. Konsekvensen med vaga och otydliga kvalitetskriterier är också att trafikföretag riskerar att utforma anbud utifrån gissningar om vad den tror en RKM kommer tillmäta betydelse. Detta kan bli olyckligt utifrån flera perspektiv, dels för att anbud hade kunnat utformats mer kostnadseffektiv och bättre anpassats utefter det RKM vill ha och dess mål, dels för att det kan fördyra anbudspriset eftersom trafikföretaget riskerar att ta höjd för sådant som inte premieras. Att säkerställa förmåga att kunna utforma kriterier samt säkra god tid på att utforma väl genomarbetade kvalitetskriterier ökar RKM:s möjlighet att få mer konkurrenskraftiga anbud eftersom trafikföretag kan fokusera på vad RKM önskar och premierar – istället för att försöka förutse vad som kanske kan betraktas vara ett mervärde.
[1] Kriterier måste utformas så att de kan uppfattas på samma sätt och på förhand förstås hur de kommer bedömas av normalt omsorgsfulla anbudsgivare, se bl.a. målen C-19/00 SIAC Construction, C-448/01 Wienstrom, mål C-532/06 Lianakis och RÅ 1996 ref. 100).