Som genomgående beskrivits i denna vägledning finns framgången med att lyckas med kvalitetskriterier i att lägga tid på förarbete och i tillräcklig utsträckning beskriva vad som kommer tillmätas betydelse och vad som är ett poänggivande förhållande. Som även framgår av praxis finns möjlighet till att göra förhållandevis subjektiva bedömningar – att det till och med krävs givet karaktären på det som ska utvärderas när man vill bedöma hur något ska genomföras. Däremot krävs en tillräcklig förutsebarhet kring mervärden och poänggivande förhållanden samt att trafikföretag på förhand ska kunna förstå hur anbud kommer bedömas. Det får inte uppstå situationer när RKM i efterhand kommer på vad som var ett mervärde, t.ex. ett visst anbud innehöll metoder och lösningar som aldrig efterfrågats, eftersom det inte har kunnat förutses av trafikföretagen. Mer transparens och förståelse för vad som vill uppnås med kvalitetskriterier minskar inte bara risken för ev. överprövning utan ökar också möjligheten för bättre lösningar och mer konkurrenskraftiga anbud – eftersom trafikföretag förstår vad som önskas.
Något som konstateras är att bedömningsgrunder som genom enstaka ord som exempelvis ”kostnadseffektivt”, ”realiserbart” eller ”konkret” i sig sällan ger trafikföretag den förutsebarhet som krävs för att förstå vad som efterfrågas. Istället behöver sådana bedömningsgrunder brytas ned ytterligare och i större utsträckning konkretisera vad som kommer bedömas inom t.ex. begreppet ”kostnadseffektivitet”. Det betyder inte att ”hur” något ska bli kostnadseffektivt behöver förklaras och definieras på förhand – det är upp till anbudsgivaren att beskriva, däremot behöver anbudsgivaren förstå vilka delar som kommer bedömas inom begreppet kostnadseffektivt.
Under hösten 2020 presenterar ytterligare information här i syfte att illustrera hur RKM kan tänka för ytterligare stöd vid utformningen av kvalitetskriterier. Det kommer även infogas en tabell som konkretiserar olika bedömningsgrunder och exempel.