Kollektivtrafiken i Sverige står inför ett mycket tufft ekonomiskt läge. I dag drivs de regionala kollektivtrafikmyndigheternas busstrafik, med drygt 10 000 bussar, till 95 procent med förnybara drivmedel och el. Sedan år 2019 har priset på biodrivmedel ökat med nästan 200 procent, med konsekvensen att bränslekostnaderna kommer att öka med över 1,5 miljarder kr i år.
Före årsskiftet ska EU-kommissionen fatta beslut om skattebefrielsen av ren och höginblandad HVO och RME ska förlängas. Om skattebefrielsen tas bort kommer de regionala kollektivtrafikmyndigheternas kostnader stiga med ytterligare 800 miljoner kr per år. Dessutom är kollektivtrafikresandet, och därmed biljettintäkterna, trots en snabb återhämning efter pandemin fortfarande över 1 miljard lägre i år än 2019.
De kraftigt ökade kostnaderna och uteblivna intäkterna riskerar att leda till indragna turer, nedlagda linjer, höjda biljettpriser, återgång till fossil diesel och ökade behov av tillskott från regioner och kommuner.
Att minska utbudet eller höja biljettpriserna leder i förlängningen till minskat kollektivtrafikresande och överflyttning till bil med ökade klimatutsläpp som följd. Ökad skattefinansiering från regioner och kommuner innebär i praktiken att skattepengar som kunde använts till satsningar i vården eller för klimatinvesteringar i kollektivtrafiken i stället måste användas för att öka statens skatteintäkter. Det som behövs är strukturella reformer som ökar kollektivtrafikresandet samtidigt som arbetsmarknadsregionerna vidgas och klimatutsläppen minskas.
Om Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna menar allvar med att ersätta investeringarna i höghastighetsjärnväg med satsningar som underlättar för arbetspendling för att stärka jobb och tillväxt i hela landet behöver den tillträdande regeringen:
1. Prioritera underhåll av järnvägsstråk som är viktiga för regional- och pendeltågen
2. Öka investeringarna i banor som ökar kapaciteten för pendel- och regionaltågstrafiken och annan tågtrafik
3. Sluta tillämpa fyrstegsprincipen baklänges. Ge istället Trafikverket en tydlig instruktion om att planera, föreslå, finansiera och genomföra åtgärder som kan påverka efterfrågan på transporter, val av transportsätt och ge effektivare användning av befintlig infrastruktur
4. Arbeta för att behålla skattebefrielsen av rena och höginblandade biodrivmedel långsiktigt
5. Fullfölja reformeringen av reseavdraget genom att höja skattereduktion till 8 kr/mil. Omräknat till dagens reseavdrag blir det en höjning till 25 kr/mil.
6. Ta bort förmånsskatten på månadskort och årskort i kollektivtrafiken
7. Utvidga stadsmiljöavtalen så att det blir möjligt för staten att medfinansiera trafik med kollektivtrafik i nya bostadsområden
8. Genomföra Klimaträttsutredningens förslag för att reformera infrastrukturplaneringen
9. Reformera tågplaneprocessen så att långsiktiga tågtidtabeller som går att lita på kan tas fram utifrån vardagslivets resande
10. Utveckla den fragmenterade och splittrade järnvägen med en tydlig ledning och styrning
11. Införa statlig finansiering av alla kostnader för ERTMS ombordutrustning
12. Modernisera omoderna lagar. För att säkra biljettintäkterna krävs nya regler för biljettkontroller. För att öka samordningen och minska kommunernas och regionernas kostnader för färdtjänst, riksfärdtjänst, skolskjuts och sjukresor behövs en samlad lagstiftning för serviceresor.
Kontaktperson Svensk Kollektivtrafik: Lars Sandberg, analytiker, 076-798 39 98