Sverige har akut brist på personal i kollektivtrafiken. Personalbristen leder redan nu till inställda turer och sämre punktlighet. De närmaste åren behöver över 15 000 buss-, taxi- och lokförare anställas.
Men det saknas inte bara förare. Omkring 2000 bussmekaniker, trafikledare, järnvägsingenjörer, kart- och mättekniker, tågtekniker, bantekniker, spårsvetsare, kontaktledningstekniker och signaltekniker måste också rekryteras.
Problemen har växt under flera år, men efter pandemin har läget blivit akut. Till detta kommer att genomsnittsåldern är hög i inom flera yrkesgrupper. I dag är exempelvis 40 procent av dagens aktiva bussförare över 60 år. Åldersstrukturen riskerar att förvärra problemen de närmaste åren.
Ska fler kunna resa kollektivt behövs det personal som kan köra bussarna, taxibilarna, tågen, spårvagnarna och tunnelbanorna, liksom personer som kan reparera fordonen och underhålla infrastrukturen, samt personal som kan planera och projektera ny järnväg.
Trafik- och infrastrukturföretagen har ett stort ansvar för att lösa personalbristen genom att bli attraktiva arbetsgivare, utbilda personal inom interna utbildningsprogram, och erbjuda tillräckligt många praktikplatser i de yrken där praktik är ett krav. Men de behöver hjälp från regering och riksdag:
• Öka antalet utbildningsplatser. Platserna inom yrkeshögskolan samt vuxen- och arbetsmarknadsutbildningen behöver öka för att fler lok-, buss- och taxiförare ska kunna utbildas. Dessutom behövs det fler järnvägsrelaterade utbildningsplatser för att utbilda personal inom både infrastruktur och tågtrafik.
• Gör utbildningarna attraktiva. Samhället kan göra mer för att uppmuntra både unga och personer som står utanför arbetsmarknaden att välja bristyrken. Här behöver myndigheter ges i uppdrag att upplysa om möjligheterna till långsiktig, trygg försörjning genom att välja bussföraryrket. Dessutom kan ekonomiska incitament övervägas. Till exempel skulle möjligheten att ta CSN-lån för att ta D-körkort, det vill säga körkort för buss, göra stor skillnad.
• Sänk åldersgränsen för körkortsbehörighet för buss och taxi. Ett stort problem när det gäller att få unga att välja yrket är att åldersgränsen för att ta busskörkort är 24 år medan åldersgränsen för tung lastbil är 21 år. När det gäller taxi gäller att man måste ha haft körkort i två år och ha fyllt 21 år för att bli taxiförare. Det gör att intresserade ungdomar väljer andra närliggande yrken. Genom att sänka åldersgränsen kan vi få in fler ungdomar i vår bransch.
• Slopa avståndsregeln för unga. Enligt EU:s regelverk finns det undantag för unga förare. Man kan bli bussförare vid 18 års ålder om man tar körkortet inom ramen för en gymnasieutbildning, eller 21 år om man tar det inom ramen för komvux – men dessa bussförare får inte köra längre sträckor än 50 kilometer. Detta gör det svårt att ordna ett fungerande schema. Helt uppenbart är denna regel gjord för andra länder inom EU och inte för ett land med de avstånd Sverige har. Här är den generella linjetrafiken utanför storstäderna betydligt längre än 50 kilometer och regeln blir en onödig administrativ börda.
Utan en fungerande kompetensförsörjning kan inte kollektivtrafiken stärka jobb och tillväxt genom att vidga arbetsmarknadsregionerna och samtidigt sänka transportsektorns klimatutsläpp. Öka antalet platser på kollektivtrafikutbildningarna och slopa regler som hindrar rekrytering av unga vuxna.
Bijan Zainali (S)
Ordförande Svensk Kollektivtrafik
Kristoffer Tamsons (M)
Förste vice ordförande Svensk Kollektivtrafik
Elisabeth Björk (V)
Andre vice ordförande Svensk Kollektivtrafik