Ny statistik om svenskarnas fritidsresor

Kollektivtrafikbarometern Resvanor Publicerad 12 juni 2026

Resor till sportaktiviteter, träning och socialt umgänge ligger högst på listan med svenskarnas fritids- och besöksresor och många är beroende av kollektivtrafik för att kunna utöva sina fritidsaktiviteter. Det framgår av en ny temarapport från Kollektivtrafikbarometern, som visar att det finns stora möjligheter för branschen att öka andelen fritidsresor, bland annat genom ökad tillgänglighet på kvällar och helger.

Kollektivtrafikbarometern är Svensk Kollektivtrafiks resvane- och attitydundersökning med mer än 100 000 respondenter varje år. I vårens temarapport ligger fokus på fritids- och besöksresor. Det är det tredje största kategorin bland svenskarnas kollektivtrafikresor med 22%, efter resor kopplade till arbete och studier (39%), samt inköp och service (26%).

– Kollektivtrafiken spelar en viktig roll för att de som inte har körkort och bil ska kunna utöva sina fritidsintressen. För personer som inte har tillgång till bil görs 87 procent av fritidsresorna med gång, cykel eller kollektivtrafik, men för personer med tillgång till bil är det bara 32 procent som väljer något annat färdmedel, säger Mattias Andersson, branschexpert på Svensk Kollektivtrafik.

Mer kollektivtrafik för växlande bilister

Fritidsresandet med kollektivtrafik är lägst hos alltid-bilisterna (19% av resorna) och högst hos växlarna (25%). Växlarna har både tillgång till bil och kollektivtrafik och är också den grupp som sprider sitt färdmedelsval mest över alla färdmedel – kollektivtrafik, gång och cykel inkluderat. Det tyder på att denna grupp optimerar färdmedelsval efter situationen mer än de renodlade bilisterna.

Valet av färdmedel skiljer också sig åt utifrån vart resenären ska åka och vilken typ av aktivitet det handlar om. Den största skillnaden är resor till friluftsliv och natur där andelen kollektivtrafikresor är hela 10 procentenheter lägre än andelen bilresor. Men kollektivtrafiken kan också vara ett konkurrenskraftigt alternativ till att resa med bil, gällande restid eller att slippa parkering i samband med sin fritidsutövning.

Stor potential för ökad andel resor

Rapporten visar också att det finns potential att öka kollektivtrafikens andel av fritidsresorna.
– Många av de som valt bilen till sin resa anger brist på tillgänglig kollektivtrafik som anledning. Där handlar det delvis om att se över utbudet som linjenät, hållplatser och tidtabell men också mind setet hos resenärerna. Vi kan se att fler stadsbor kan lockas att resa på fritiden i det befintliga linjenätet med hjälp av stärkt kommunikation och ökad tillgänglighet på kvällar och helger. Men det finns också stor potential att försöka hitta nya kollektivtrafiklösningar för resor till sport, träning och kulturaktiviteter, som ofta sker regelbundet över tid och där många samlas på en och samma plats, säger Mattias Andersson.

Mer fakta från rapporten

• Sport/träning är den största kategorin fritidsresor generellt och framför allt bland män. Därefter följer socialt umgänge, en kategori som är störst bland kvinnor.  Kvinnor har något större andel fritidsresor (24%) än män (21%).
• Fritidsresandet är högre på lördagar (37% av resorna) än tisdagar (18%). Resandet är relativt jämnt fördelat över årets månader.
• Bland 15-19-åringarna görs hela 32% av fritidsresorna i kollektivtrafiken.
• Både arbetspendlare som merutnyttjar sin köpta periodbiljett (53% av resorna) och fritidsresenärer som köper enkelbiljetter för enbart en fritidsresa (35% av resorna) finns med som kundgrupper.

Fakta om Kollektivtrafikbarometern

Kollektivtrafikbarometern är en landsomfattande resvane- och attitydundersökning för landets regionala kollektivtrafikmyndigheter som samordnas av branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik. Undersökningen används som ett verktyg att följa ett mätbart och objektivt resultat för kundupplevd kvalitet på sin trafik, både lokalt och regionalt. Undersökningen som startade 2001 sker löpande och med mixad metod (webb- och telefonintervjuer). Under 2025 besvarades frågorna av närmare 100 000 slumpmässigt utvalda respondenter.