
Fakta om kollektivtrafiken
Kollektivtrafik är persontransporter av allmänt ekonomiskt intresse som erbjuds allmänheten fortlöpande och utan diskriminering.
- Varje år görs 1,5 miljarder resor i den regionala kollektivtrafiken i Sverige.
- 73 procent av resenärerna är nöjda med sin senaste resa.
- 36 procent av resorna görs till och från arbete och skola.
av befolkningen har kollektivtrafiken som enda resealternativ
av befolkningen reste med kollektivtrafiken 2024

Statistik
Samlade statistikkällor om kollektivtrafik
Vi har samlat alla kollektivtrafikens källor på ett och samma ställe. Vi har tre egna undersökningar: Kollektivtrafikbarometern, Barometern för anropsstyrd trafik och biljettprisrapporten.
Definition kollektivtrafik
Kollektivtrafik definieras som persontransporter av allmänt ekonomiskt intresse som erbjuds allmänheten fortlöpande och utan diskriminering. Definitionen finns i EU:s kollektivtrafikförordning 1370/2007 artikel 2 a. I Lag om kollektivtrafik (2010:1065) finns en hänvisning till denna definition.
Vem bestämmer vad i Sverige? Regionala kollektivtrafikmyndigheter
Regionala kollektivtrafikmyndigheter
Alla län i Sverige har en egen regional kollektivtrafikmyndighet (RKM). De ligger antingen under regionen eller i form av ett kommunalförbund och är ansvariga för kollektivtrafiken inom sitt geografiska område. Marknadsföring sker via välkända varumärken som SL, Västtrafik eller Hallandstrafiken.
Kollektivtrafikens organisation utgår från Lag om kollektivtrafik från 2012 som i sin tur bygger på EU:s kollektivtrafikförordning och reglerar hur samhället kan säkra trafik och standard som den kommersiella trafiken inte kan erbjuda.
Varje RKM upprättar ett regionalt trafikförsörjningsprogram som regelbundet uppdateras och beslutas av regionfullmäktige. Programmet fastställer långsiktiga mål för den regionala kollektivtrafiken och ligger till grund för beslut om var det ska finnas allmän trafikplikt. Själva trafikförsörjningen kan sedan ske genom upphandling, vilket är vanligast, eller i egen regi.
De regionala kollektivtrafikmyndigheterna planerar och utvecklar kollektivtrafiken inom sina regioner. De fastställer linjenät, turtäthet, hållplatser och om trafiken ska bedrivas med bussar, tunnelbana, spårvagnar, pendeltåg eller regionaltåg. De ansvarar också ofta för att fastställa resevillkor och biljettpriser. Kollektivtrafiken finansieras framför allt genom skatteintäkter från regionerna och kommunerna och biljettintäkter.
Vem bestämmer vad i Sverige? Fler aktörer
Riksdag och regering
Riksdagen beslutar om nya lagar och ändringar i gamla lagar. Det är oftast regeringen som tar initiativ till nya lagar, men också som verkställer Riksdagens beslut.
Statliga myndigheter och bolag
- Trafikverket. Långsiktig planering av transportsystemet för alla trafikslag samt byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Arbetar för en grundläggande tillgänglighet i den interregionala kollektiva persontrafiken.
- Transportstyrelsen. Utformar regler för transportsystemet och kontrollerar hur de efterlevs. Utfärdar tillstånd, sköter trängselskatt och fordonsskatt.
- Trafikanalys. Analyserar och utvärderar åtgärder inom transportpolitiken. Ansvarar för officiell statistik om transporter och kommunikation.
- Jernhusen. Statligt bolag som äger och förvaltar cirka 160 fastigheter. Ansvarar för Järnvägsstationer, underhållsdepåer, kombiterminaler och kontorsfastigheter i stationsnära lägen.
Forskning
- K2 Nationellt centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik. Drivs och finansieras av Lunds universitet, Malmö universitet och VTI i samarbete med Region Stockholm, Västra Götalandsregionen och Region Skåne.
- VTI. Statens väg- och transportforskningsinstitut, oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Bedriver forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter.
Inriktningsplanering från Trafikverket
Regeringen ger Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag inom ramen för den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Det utgör det första steget mot en ny nationell plan samt länsplaner, och syftar till att ge ett underlag till regeringens infrastrukturproposition.
I inriktningsunderlaget ger Trafikverket förslag till fördelning av de ekonomiska ramarna för kommande nationell plan och övergripande åtgärder inom och utanför planen som är avgörande för uppfyllelse av de transportpolitiska målen.
De regionala kollektivtrafikmyndigheterna upprättar ett regionalt trafikförsörjningsprogram som regelbundet uppdateras och beslutas av de lokala politikerna. Den politiska organisationen varierar i de olika regionerna. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna planerar trafiken, upphandlar trafikföretag, beställer och följer upp trafiken. De upphandlade trafikföretagen sköter sen trafikdriften och ansvarar för den operativa personalen och kundmötet.
Planeringsprocessen för infrastruktur
Inriktningsplanering från Trafikverket
Regeringen ger Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag inom ramen för den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Det utgör det första steget mot en ny nationell plan samt länsplaner, och syftar till att ge ett underlag till regeringens infrastrukturproposition.
I inriktningsunderlaget ger Trafikverket förslag till fördelning av de ekonomiska ramarna för kommande nationell plan och övergripande åtgärder inom och utanför planen som är avgörande för uppfyllelse av de transportpolitiska målen.
Branschorganisationer
Branschorganisationer
- Svensk Kollektivtrafik. Bransch- och intresseorganisation för RKM och länstrafikbolagen. Företräder medlemmarna i branschfrågor, lobbying och opinionsbildning. Ger stöd och service via nätverk, event, gemensamma verktyg och projekt.
- SKR – Sveriges Kommuner och regioner. Medlems- och arbetsgivarorganisation. Erbjuder juridisk rådgivning, svarar på remisser och deltar i utredningar och andra sammanhang för att bevaka medlemmarnas intressen.
- Samtrafiken. Utvecklar samarbeten och erbjuder tjänster inom informations- och biljettlösningar för kollektivtrafikbranschen. Koordinerar hela landets trafikinformation, olika aktörers trafikdata och biljettformat.
- Sveriges Bussföretag. Gemensamt förbund för busstrafikföretag och bussresearrangörer som bedriver upphandlad och/eller kommersiell busstrafik och anordnar bussresor i och utanför Sverige. Företräder medlemsföretagens intressen och träffar kollektivavtal rörande löne- och anställningsvillkor.
- Tågföretagen. Driver frågor av intresse för tågoperatörer och andra aktörer i järnvägssektorn.
- Svenska Taxiförbundet. Företräder Sveriges taxiföretag och bevakar branschens intressen.
- Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik. Samverkansarena för aktörerna i kollektivtrafiksverige. Arbetar med modellavtal, vägledningar och spridning av goda exempel.
- Resenärerna. Konsumentorganisation som tillvaratar kollektivresenärernas intressen. Driver frågor till nytta för alla kollektivresenärer oavsett färdmedel.
- UITP. Världsomfattande intresseorganisation för kollektivtrafikaktörer. 1500 medlemsföretag i 96 länder.
- Trafikföretag. Trafikföretagen är leverantörer av trafiktjänster, som är beställda eller upphandlade av regionala kollektivtrafikmyndigheterna. De sköter trafikdriften och mötet med kunden.
Finansiering
Den svenska kollektivtrafikmarknaden är helt öppen för privata aktörer att etablera buss-, tåg- eller båtlinjer på kommersiella grunder. Men i praktiken upphandlas och planeras merparten av den lokala och regionala kollektivtrafiken av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna.
Kollektivtrafiken finansieras både av biljettintäkter och skattefinansiering. Oftast är det bussföretagen som äger och underhåller bussarna och anställer förarna, medan tågen, tunnelbanorna och spårvagnarna ägs av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna.
Kommersiell kollektivtrafik
Kollektivtrafikföretag får fritt etablera kommersiell kollektivtrafik på väg, järnväg, spårväg och vatten, förutsatt att de har tillstånd för sin verksamhet och följer regeln om anmälningsskyldighet.
Vad kostar det att resa med kollektivtrafiken?
Förutsättningarna för att bedriva kollektivtrafik skiljer sig åt runt om i landet. Det gör att det finns stora variationer i trafikutbud, antalet större och mindre städer, avstånd och andra parametrar som påverkar hur priserna sätts. Dessutom har olika regioner valt olika zonsystem. Här finns allt från en stor zon med enhetlig taxa för hela länet till flera tiotals olika zoner där taxan varierar med antal zoner och det avstånd som kunden reser.
Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Kollektivtrafiken är till för alla och att kunna resa dit man vill är en viktig del av vardagen. Att förbättra tillgängligheten i kollektivtrafiken i fordonen, på hållplatser och stationer, för biljettköp, för information och reseplanering, service och bemötande är viktiga åtgärder. Samarbete mellan RKM, trafikföretag, kommuner och myndigheter behövs för att hela resan ska fungera för så många som möjligt. Till stöd för detta finns lagar, regler och riktlinjer.
Trygghet och säkerhet
Kollektivtrafiken ska vara säker och trygg för både resenärer och de som arbetar i den. Säkerhet handlar mycket om att följa lagstiftningar och förbättra säkerhetskulturen medan trygghet är en subjektiv uppfattning som kan skilja sig från individ till individ. Att arbeta med trygghetsfrämjandet åtgärder såsom kamerabevakning, underhåll och städning, konflikt- och bemötandeutbildning, utformning och belysning, information och kontaktvägar ökar tryggheten. Förutom otrygghet kopplat till brottslighet och ordningsstörningar påverkar risk för förseningar och störningsinformation resenärers trygghet. Det är därför viktigt att jobba med trygghetsfrågor brett.
Kombinerad mobilitet och delningstjänster
Kombinerad mobilitet är när resenären kan kombinera olika transportslag som delas med andra, till exempel buss och tåg, oftast med hjälp av en digital plattform. En delningstjänst är när flera människor delar på ett fordon, exempelvis en bilpool, hyrcyklar eller elsparkcyklar. Kombinerad mobilitet inkluderar allt från reseplanerare med köpfunktion till digitala mobilitetsabonnemang som paketerar nya mobilitetstjänster med traditionell kollektivtrafik.
Konceptet skapar många nya möjligheter och pågående piloter och initiativ finns både i Sverige och internationellt. Det kan öka samordningen mellan kollektivtrafik och andra mobilitetstjänster, och förbättra möjligheten att resa med flera färdsätt. Det kan också vara ett komplement till kollektivtrafiken och löser på ett flexibelt sätt första och sista sträckan av en resa i stadsmiljö utan krav på ägande och utan att fordon behöver transporteras ombord.
Kollektivtrafik på vatten
I Sveriges kollektivtrafiknät ingår också upphandlad sjötrafik. De regioner som har sjötrafik är Stockholm, Västra Götaland, Blekinge, Värmland, Sörmland, Östergötland och Kalmar. Det finns även en del kommuner som ansvarar för sin lokala sjötrafik. För vägfärjorna ansvarar oftast Trafikverket, eftersom de är en del av den allmänna vägen.
Regional tågtrafik i Sverige
Vi reser och jobbpendlar på järnvägen som aldrig förr. Det regionala tågresandet har ökat med 125 procent från 2000 till 2023 Trafikanalysoch 90 % av alla tågresor i Sverige görs med de regionala kollektivtrafikmyndigheternas tågtrafik.Regional- och pendeltågstrafiken spelar en avgörande roll för att vidga arbetsmarknadsregioner och bidra till bättre rekryteringsmöjligheter för företagen. Detta ökar företagens produktivitet, höjer människors löner och ökar sysselsättningen. Genom att satsa på tågtrafiken dämpas även trängseln och klimatutsläppen från vägtrafiken.
EU och kollektivtrafiken
Regional kollektivtrafik regleras i kollektivtrafiklagen, som utgår från EU:s kollektivtrafikförordning. Många lagar och direktiv som berör medlemmarnas dagliga arbete formas inom EU. Svensk Kollektivtrafik är medlem i den internationella kollektivtrafikorganisationen UITP som arbetar just med kollektivtrafikfrågor inom EU. Bland aktuella frågor kan nämnas EU:s transportpolitik, rekrytering och utbildning, miljöreglering, regelverk för upphandling av kollektivtrafik, järnvägspolitik, standardisering inom spårtrafik, passagerarrättigheter, tillgänglighet och biljett- och betalsystem.