Kollektivtrafik är en investering i samhällsnytta
Kollektivtrafiken skapar samhällsekonomisk nytta för betydligt mer än 75 miljarder kronor varje år. Till detta kommer andra nyttor som inte ingår i de samhällsekonomiska kalkylerna. Satsningar på kollektivtrafik ses fortfarande alltför ofta som en kostnad i regionernas, kommunernas och statens budgetar. Vi menar att det är en investering i samhällsnytta.
Kollektivtrafik är inget självändamål
Syftet med kollektivtrafiken är att göra samhället tillgängligt genom att skapa möjligheter för människor att resa till och från arbete, utbildning, fritidsaktiviteter och service. Dessutom skapar kollektivtrafiken nytta för samhället. Det är på grund av dessa nyttor för resenärerna och samhället, det som brukar kallas kollektivtrafikens samhällsnytta, som kommuner och regioner organiserar, upphandlar och delfinansierar den lokala och regionala kollektivtrafiken.
Nytta för kommuner och regioner
Kollektivtrafiken skapar direkt nytta för kommunerna och regionerna genom att öka skatteintäkterna och minska kostnader för vägar, parkeringar och hälso- och sjukvård. Dessutom bidrar kollektivtrafiken till att uppfylla ett stort antal politiska mål, bland annat minskade klimatutsläpp, ökad jämställdhet och minskat utanförskap.
Kollektivtrafiken är nödvändig för att minska utsläppen av växthusgaser
Varje person som kliver ur bilen och på bussen eller tåget minskar klimatutsläppen. Inte bara sina egna, utan även hela samhällets. Vägtrafiken står för ungefär en tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige. Den som tar bilen släpper ut mer än 20 000 gånger mer koldioxid än den som tar spårvagnen, elbussen, tunnelbanan eller tåget.
Ökad elektrifiering kommer inte att vara tillräckligt för att nå EU:s och Sveriges klimatmål för 2030. Även om det bara skulle säljas elbilar i Sverige så skulle de inte hinna ersätta bensin- och dieselbilarna till 2030 eftersom antalet personbilar är så stort. Dessutom är en personbil i genomsnitt 20 år gammal när den skrotas. Många av de bilar som rullar på vägarna och gatorna i dag kommer fortfarande att rulla ute i trafiken år 2030.
av busstrafiken körs i dag på förnybara bränslen och el
Kollektivtrafiken är redan i dag på god väg att bli helt fossilfri. 95 procent av busstrafiken körs i dag på förnybara bränslen och el, tågtrafiken drivs nästan helt med el och spårvägs- och tunnelbanetrafiken drivs helt med el. Andra färdmedel på våra vägar och gator kommer att komma ikapp i framtiden. Men kollektivtrafiken kommer fortsätta att minska utsläppen även när vägtrafiken är helt elektrifierad eftersom elförbrukningen och klimatutsläppen från fordonstillverkningen minskar när människor reser tillsammans.
Kollektivtrafiken vidgar människors arbetsmarknadsregioner
Med kollektivtrafiksatsningar går det att skapa hållbar tillväxt i hela Sverige. En utbyggd tåg- och busstrafik gör det möjligt för människor att förflytta sig längre och snabbare.
På det sättet vidgar kollektivtrafiken människors arbetsmarknader så att de kan nå fler arbetsplatser och underlättar för företagen att rekrytera personal med rätt kompetens. Det ökar produktiviteten, sysselsättningen och tillväxten samtidigt som arbetslösheten och utsläppen av växthusgaser minskar.
Inom forskningen pekar man på att det uppstår en ”matchningseffekt” som gör arbetsplatser mer produktiva och genomsnittslönen högre än om människor hade fått hålla till godo med färre arbetsplatser att välja mellan. När kollektivtrafiken ökar genomsnittslönen stiger dessutom kommunernas, regionernas och statens skatteintäkter.
Kollektivtrafiken skapar jämlika förutsättningar
Kollektivtrafiken öppnar samhället och skapar jämlika möjligheter att resa till arbete, skola, service, butiker och fritidsaktiviteter. Men kollektivtrafiken skapar inte bara frihet för människor att resa dit de vill. Den spelar även en viktig roll för att öka jämställdheten, bryta utanförskap och förbättra integrationen mellan olika stadsdelar genom att öka kontakterna.
En tredjedel av Sveriges vuxna befolkning har kollektivtrafiken som enda resealternativ. Omkring 60 procent av befolkningen över sex år är helt eller delvis beroende av kollektivtrafik vid resor där de inte kan gå eller cykla.
Utan kollektivtrafik skulle stora grupper förlora tillgängligheten till arbetsplatser, fritidsaktiviteter och service. Segregationen och de sociala klyftorna skulle öka. Kollektivtrafiken skapar jämlika förutsättningar för medborgarna och bygger ett hållbart och välintegrerat samhälle. Kollektivtrafiken gör helt enkelt Sverige mer rättvist.
Kollektivtrafiken ökar jämställdheten
Kollektivtrafiken ökar kvinnors tillgänglighet till samhället. Kvinnor åker mer kollektivt än män, 39 procent av kvinnorna och 24 procent av männen reser kollektivt.
Styrmedel och åtgärder som stärker kollektivtrafiken förbättrar tillgängligheten mer för kvinnor än för män och bidrar därmed till ett mer jämställt samhälle.
Att åka kollektivt ger vardagsmotion
Kollektivtrafiken bidrar till många människors vardagsmotion genom att stimulera människor att regelbundet gå eller cykla till stationen eller hållplatsen.
Motionen blir ett naturligt inslag i vardagen som minskar risken för övervikt, diabetes, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, vissa cancersjukdomar och ledbesvär. I Sverige cyklar kollektivtrafikresenärer dubbelt så mycket, och går tre gånger så mycket som bilister.
Kollektivtrafiken minskar antalet dödade och skadade i trafiken
För dem som reser kollektivt är risken att dödas i trafiken betydligt mycket lägre än för dem som reser med bil.
Riskerna när man går eller cyklar till och från hållplatsen minskar skillnaderna, men även med detta inräknat är det fortfarande betydligt säkrare att åka kollektivt. Om man för kollektivtrafikresenärer räknar in promenaden och cykelturen till och från hållplatsen är risken att råka ut för en olycka dubbelt så stor för bilister än för en bussresenär. För mc-förare och mopedister är risken 22 gånger större och för cyklister 46 gånger.
En snabb, effektiv och nödvändig godsleverantör i landsbygd
Varje dag fraktas tusentals paket åt företag och privatpersoner med bussgods. I landsbygd och glesbygd är utbudet av godstransporttjänster mindre än i städer och längs vältrafikerade vägar.
Särskilt långväga transporter kan ta lång tid med övriga speditörer. Varutransporter med buss är därför ofta den snabbaste och mest flexibla lösningen. Även flera av de stora speditionsföretagen använder ibland bussgods för att nå ut till platser som ligger utanför deras egna distributionsnät. För många företagare i landsbygd och glesbygd är bussgodset en nödvändig service och den ökade näthandeln ökar behoven ytterligare.
Kollektivtrafiken är en investering i samhällsnytta
Regering och riksdag måste se kollektivtrafiken som ett sätt att nå olika samhällsmål. Det gäller inte minst för att underlätta för arbetspendling i syfte att stärka jobb och tillväxt, uppnå EU:s och Sveriges klimatmål, öka klimaträttvisan, öka människors livskvalitet och skapa hållbar ekonomisk tillväxt i hela Sverige. Då kommer nyttan för samhället att öka ännu mer.
Ekonomi Politik Samhällsnytta Publicerad 17 januari 2019
Kollektivtrafikens nytta för kommunerna, landstingen och regionerna (rev 2019)
Ekonomi Politik Samhällsnytta Publicerad 28 januari 2019
Kollektivtrafiken kan öka sysselsättningen, produktiviteten och tillväxten
Ekonomi Lagar/regler Samhällsnytta Publicerad 11 december 2017
Mer kollektivtrafik och samhällsnytta för pengarna
Kontaktperson
Lars Sandberg
Branschexpert transportpolitik och omvärldsanalys