
Akut brist på personal
Sverige har stor brist på personal i kollektivtrafiken, vilket redan nu leder till inställda turer och sämre punktlighet. De närmaste åren behöver över 17000 buss-, taxi- och lokförare anställas.
Men det saknas inte bara förare. Omkring 2000 bussmekaniker, trafikledare, järnvägsingenjörer, kart- och mättekniker, tågtekniker, bantekniker, spårsvetsare, kontaktledningstekniker och signaltekniker måste också rekryteras.
Problemen har växt under flera år, men efter pandemin har läget skärpts ytterligare. Till detta kommer att genomsnittsåldern är hög i inom flera yrkesgrupper. I dag är exempelvis 40 procent av dagens aktiva bussförare över 60 år. Åldersstrukturen riskerar att förvärra problemen de närmaste åren.
Ska fler kunna resa kollektivt behövs det personal som kan köra bussarna, taxibilarna, tågen, spårvagnarna och tunnelbanorna, liksom personer som kan reparera fordonen och underhålla infrastrukturen, samt personal som kan planera och projektera ny järnväg.
Trafik- och infrastrukturföretagen har ett stort ansvar för att lösa personalbristen genom att bli attraktiva arbetsgivare, utbilda personal inom interna utbildningsprogram, och erbjuda tillräckligt många praktikplatser i de yrken där praktik är ett krav. Men de behöver hjälp från regering och riksdag:
Åtgärder för att minska personalbristen:
Öka antalet utbildningsplatser.
Platserna inom yrkeshögskolan samt vuxen- och arbetsmarknadsutbildningen behöver öka för att fler lok-, buss- och taxiförare ska kunna utbildas. Dessutom behövs det fler järnvägsrelaterade utbildningsplatser för att utbilda personal inom både infrastruktur och tågtrafik.
Gör utbildningarna attraktiva.
Samhället kan göra mer för att uppmuntra både unga och personer som står utanför arbetsmarknaden att välja bristyrken. Här behöver myndigheter ges i uppdrag att upplysa om möjligheterna till långsiktig, trygg försörjning genom att välja bussföraryrket. Dessutom kan ekonomiska incitament övervägas. Till exempel skulle möjligheten att ta CSN-lån för att ta D-körkort, det vill säga körkort för buss, göra stor skillnad.
Sänk åldersgränsen för körkortsbehörighet för buss och taxi.
Ett stort problem när det gäller att få unga att välja yrket är att åldersgränsen för att ta busskörkort är 24 år medan åldersgränsen för tung lastbil är 21 år. När det gäller taxi gäller att man måste ha haft körkort i två år och ha fyllt 20 år för att bli taxiförare. Det gör att intresserade ungdomar när de gått ut gymnasiet väljer andra närliggande yrken. Genom att sänka åldersgränsen och ta bort tvåårskravet kan vi få in fler ungdomar i vår bransch.
Slopa avståndsregeln för unga.
Enligt EU:s regelverk går det att bli bussförare vid 18 års ålder om man tar körkortet inom ramen för en gymnasieutbildning, eller 21 år om man tar det inom ramen för komvux – men dessa bussförare får inte köra längre sträckor än 50 kilometer. Det blir svårt att ordna ett fungerande schema och det begränsar anställningsbarheten för de nyutbildade. Någon motsvarande regel finns inte för att köra exempelvis tung lastbil med tungt släpp för förare i samma ålder.
Utan en fungerande kompetensförsörjning kan inte kollektivtrafiken stärka jobb och tillväxt genom att vidga arbetsmarknadsregionerna och samtidigt sänka transportsektorns klimatutsläpp. Öka antalet platser på kollektivtrafikutbildningarna och slopa regler som hindrar rekrytering av unga vuxna.
Relaterade remisser
Buss Personalförsörjning Publicerad 12 augusti 2024
Högre pris på körprov kan ge färre bussförare
Förslaget om höjda kostnader för körprov för bussförare kan påverka branschens attraktivitet negativt, eftersom det kan leda till att färre väljer att bli bussförare. Remiss från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
Lagar/regler Personalförsörjning Publicerad 20 mars 2024
21 år blir 20 – men det räcker inte
Att sänka åldern för att bli taxiförare till 20 år är positivt, men det räcker inte. Förslaget kan ge marginella effekter på förarbristen, men det hade varit bättre med taxiförarbehörighet direkt efter taget B-körkort.

Järnvägscollege
Järnvägsutbildningar med kvalitet
Järnvägscollege startade sitt arbete 2022 och är en gemensam satsning mellan järnvägsbranschens organisationer och Trafikverket för att stärka järnvägens kompetensförsörjning. Järnvägscollege uppdrag är att skapa förutsättningar för fler järnvägsutbildningar med hög kvalitet och likvärdigt innehåll, över hela landet. Johan Wadman, vd Svensk Kollektivtrafik, sitter med i styrgruppen.