Det lönar sig att satsa på kollektivtrafikens framkomlighet

Buss Ekonomi Samhällsnytta Publicerad 21 september 2026

Kollektivtrafikkörfält och signalprioritering är de mest lönsamma trafikåtgärderna som kan genomföras i större stadsområden. Det ökar även kollektivtrafikens marknadsandel och leder till just det som resenärerna efterfrågar för att välja kollektivtrafiken: Kortare restid och ökad punktlighet. Det skriver Svensk Kollektivtrafik i en debattartikel i Dagens industri, där de också presenterar en ny rapport med samlade fördelar med att omprioritera gator och vägar från bil till kollektivtrafik.

I artikeln presenteras ytterligare en färsk rapport som skrivits av IVL Svenska Miljöinstitutet, om hur acceptansen för kollektivtrafikkörfält, signalprioritering och andra styrmedel kan ökas.

”I dag fastnar bussar och spårvagnar ofta i samma köer som bilarna. När kollektivtrafiken fastnar i bilköerna blir restiden längre, punktligheten sämre och komforten lägre och kostnaden för att köra trafiken högre med effekten att fler människor tar bilen och bilköerna växer.

När fler väljer bilen ökar klimatutsläppen. Stadsmiljön blir sämre med mer trafik, ökat buller, större utsläpp och sämre affärsmöjligheter för butiker caféer och restauranger när städerna fylls med bilar istället för människor. Till detta kommer ökade kostnader när Trafikverket och kommunerna försöker bygga bort bilköerna.

Elektrifieringen av biltrafiken kommer inte minska trängseln. En bilkö är lika lång oavsett om bilarna drivs med el eller körs på bensin och diesel. Istället är risken stor att elektrifieringen kommer öka trängseln ytterligare eftersom undersökningar visar att elbilsförare kör mer än förare av bensin- och dieselbilar.

Att bygga nya och bredare vägar kommer inte heller lösa problemet. När vägar breddas eller nya byggs minskar restiden för biltrafiken och det går smidigare att köra. Konsekvensen blir att de nya körfälten fylls med ny biltrafik istället för att lösa trängselproblemen. Fenomenet kallas inducerad trafik. Det har trafikforskarna känt till i decennier.

Lösningen är att använda de vägar och gator vi har mer effektivt genom kollektivtrafikkörfält och signalprioritering och andra framkomlighetsåtgärder för buss och spårvagn, visar en ny rapport från Svensk Kollektivtrafik. En 15 meter lång buss tar 77 resenärer. Om dessa personer istället skulle köra var sin bil så skulle de skapa en bilkö på över 300 meter. Bussar transporterar 7 gånger så många resenärer som personbil i blandad trafik. Med reserverade körfält klarar bussar 15 gånger så många passagerare som bil.

Kollektivtrafikkörfält och signalprioritering är två av de mest effektiva åtgärderna för att öka kollektivtrafikens marknadsandel i syfte att minska klimatutsläppen. Skälet är att åtgärderna leder till det som resenärerna efterfrågar för att välja kollektivtrafiken: Kortare restid och ökad punktlighet. Dessutom skapas möjligheter att öka utbudet när kostnaderna sjunker.

Framkomlighetsåtgärder för buss och spårvagn är bland de mest lönsamma trafikåtgärderna som kan genomföras i större stadsområden. 10 procents ökad hastighet kan ge omkring 9 procent lägre kostnader för kollektivtrafiken. När kollektivtrafikens kostnader krymper går det att få mer trafik för samma pengar.

Den tillträdande regeringen behöver införa en särskild pott för investeringar i kollektivtrafikkörfältkörfält, signalprioritering och andra framkomlighetsåtgärder för buss och spårvagn. Men det räcker inte. Även kommunerna måste öka framkomligheten för buss- och spårvagnstrafiken.

Trots att kollektivtrafikkörfält och signalprioritering är kraftfulla åtgärder för att minska klimatutsläppen, skapa attraktiva städer och öka människors livskvalitet tvekar politiker och tjänstepersoner i kommuner ofta inför att prioritera kollektivtrafik framför biltrafik. Svensk Kollektivtrafik har därför låtit IVL Svenska Miljöinstitutet sammanställa forskning och erfarenheter från Sverige och andra länder om hur acceptansen för politiska styrmedel kan ökas.

En slutsats i rapporten är att medborgarnas motstånd ofta överskattas. I många fall finns en tyst majoritet för att använda stadens utrymme mer hållbart och skapa attraktiva stadsmiljöer, men som inte gör sig hörd i samma utsträckning som kritikerna.

En rad städer, som Örebro, Gent, Bryssel, Barcelona och Krakow, har framgångsrikt effektiviserat användningen av gatorna. För att öka acceptansen vid omvandling av vägutrymme från bil till kollektivtrafik, gång och cykel behövs en kombination av tydlig kommunikation om syfte och nytta, nära samarbete mellan regional kollektivtrafikmyndighet och väghållare, gediget förarbete, strategisk planering och inkluderande dialog med medborgarna och näringslivet.

Få människor vill leva vid hårt trafikerade och bullrande gator. Istället vill många bo och arbeta på platser utan buller och med lite trafik, bra luft, mycket grönska och ett myllrande stadsliv samtidigt som de snabbt och enkelt vill kunna ta sig till jobbet, butiker, restauranger, caféer och service. En svår ekvation med bil, även med elbil, men fullt möjlig när kollektivtrafik prioriteras på gator och vägar, tillsammans med gång och cykel.”

Johan Wadman vd Svensk Kollektivtrafik
Lars Sandberg transportpolitisk expert Svensk Kollektivtrafik